Skänken från hell alltså - som med en ekbänkskiva på toppen skulle fungera både som extra arbetsyta och förvaring. Inte nog med att den vägde ett par ton och var ett åbäke att kånka hem så är den även ett evighetsprojekt att montera. (Nej, det har minsann inte med någon felplacerad tumme att göra.) Den fick i alla fall plats i min nya superbil som för varje dag känns än mer som ett helrätt köp.
Oändligt antal skruvar ska skruvas och otympliga vitlackerade skivor ska vändas och vridas på till förbannelse. Svettigt och tålamodsprövande minst sagt. Till saken hör att jag inte direkt är begåvad med några större portioner av just tålamod så det har blivit en och annan svordom på vägen. Hittills har dock inga föremål gått sönder under min framfart. Inte ens en nagel har brutits, peppar peppar...
Det som återstår nu är justering av gångjärn och det var väl själve f-n om jag inte skulle lyckas få till det. Välutbildad ingenjör och allt. Men av någon outgrundlig anledning så trilskas den ena dörren med att glipa några milimeter och då passar den naturligtvis inte ihop med den andra när de båda ska stängas mot varandra. Svensson sliter sitt hår. Men skam den som ger sig. Eller för den sakens skull ber om hjälp.
Till råga på allt har jag dessutom inbillat mig att den tar för mycket plats i köket. Jackpot med andra ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar